Har varit på gymmet två dagar i rad nu, känns som en början i alla fall. Det var tomt i gymmet så tog av mig träningslinnet och kollade mig själv i spegeln. Först kände jag hur det brände bakom ögonen, men pressade hårt tillbaka tårarna. Istället skrek jag åt mig och min spegelbild "jag ska klara det!", "jag ska bli av med det här!". Jag har gett mig fan på att lyckats.

Det kommer inte att gå över en dag, en vecka eller en månad. Det kommer att ta tre, fyra, fem månader för att jag ska kunna se riktiga resultat, men om jag aldrig fortsätter så kommer jag inte få se resultaten. Ska inte ge upp nu, det finns så många som varit missnöjda med sig själva som tagit tag i det och jag ska bli en av dom. Det är länge till sommaren, och jag har tid på mig. Till sommaren har jag som mål att jag ska våga visa mig själv, jag ska kunna ha en magtröja till ett par snygga jeansshorts. Jag ska våga sitta ner utan att undra om andra tycker jag är tjock. Jag vill må bra både psykiskt och fysiskt. Det är mitt mål.